söndag 2 november 2008

för du blir aldrig mer densamma


"jag är allt för oseriös
men du bryr sig ändå,
du lindar sovsäcken runt hjärtat på mig
viskar: det är lugnt.

du är varm nu,

sov mitt barn.
jag mumlar tillbaks:
jag orkar inte x5000
låt du bli mitt hjärtslag min andning, ok?"

.....................................................................................................

Jag har världens finaste vän.
Som tar mig i handen och hjälper mig med svåra saker.

Jag var i kyrkan igår och kände att: men det finns något här.
Det borde ju vara sant, men jag är ju helt körd.
Sen träffade jag människor jag tycker mycket om,
och tänkte att jag måste prata med A någon dag.
Om boken, om hur smutsigt livet blivit.


3 kommentarer:

Anonym sa...

Du är inte helt körd, Amanda. Långt ifrån. Det finns minsann en gnista i dig, men det är bara det att folk runtomkring försöker släcka den. När du får lite näring så kommer den minsann flamma upp igen. Puss.

Anonym sa...

du är inte körd. ville bara säga det.
kärlek till dig.

Anonym sa...

du är det finaste jag vet och det är du som hjälper mig med svåra saker.