du är hundra A4-sidor i hjärtat.

kanske att allt som dör en dag kommer tillbaka.

skyndar tacksamt på vagnen
bort från fulhet, förorten, människors tomma ögon,
trasigheten. (tystnaden nerför Kungsgatan)
att se såren i dina ögon
vilja lägga en kall hand mot din panna
smeka över dina nyckelben.

nära havet,
nära friheten,
nära att jag faller isär av att läsa hennes ord

frågorna som bultar sönder huvudet
igen igen igen
dina ögon möter mina i badrumsspegeln
jag skäms lite
jag är blöt i håret
och röd om kinderna
medan du är snyggare än vanligt
säger: jag tycker hemskt mycket om dig
helst under vattenfall
mot kalla kakelväggar
-så-

- våra ben i ett nystan
musik ur högtalarna
ljus som hälls in mellan persiennerna
och ditt leende är som skinande
över vemodiga läppar

sen kom du till min port - det var kallt men du var varm
-snus i mungipan men
sen var det choklad och lite av en kyss där istället.

du log, jag log och du spillde inte ut någon cappuccino
vi satt bredvid varann på soffan.

jag grät mot din axel och du tittade längre bort än någonsin förr.
tyngder som stenar i bröstet,
som om sista gången vi sågs.

näsan mot min hals min nacke – som om det var sista gången.
kyssar händer i håret – minnas känslan, minnas lukterna.
som om sista gången. som om aldrig mer.

.