lördag 15 mars 2008

DU SPRÄNGDE HÅL I MIN KEVLARSJÄL

Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva Kentkonserten.
Man skulle ju bara kunna säga att; nämen det var helt och hållet kasst, inte bra alls, på grund av att folk kunde tränga sig före i kön, på grund av att jättekvinnan och hennes kompis tog våra platser och på grund av fulla killar som stötte på en och dråsade in i en och sjöng fult.

Men det var helt underbart när de spelade Den döda vinkeln, och jag tror att det var det bästa på hela konserten. Innan de spelade den berättade Jocke bakgrundshistorien; att han hade läst något hemskt i en kvällstidning och sedan skrivit låten. Det gjorde låten väldigt underbar, och det var som att vara tillbaka vid älven och i Beas gamla rum och på K:s asfalt och ha en grön och en lila converse och åska under huden, knivar överallt.

Så spelade de Kevlarsjäl och jag låg plötsligt på min vita lurviga matta i mitt gamla rum och var fjorton år och det var nåt väder
utanför fönstret, molnigt eller så och jag satt vid skrivbordet och la mina blyertsteckningar under skrivbordsunderlägget som var blått med kentcitat.

Columbus och det var oktober och jag var sviken, jag var besviken och svek i min tur andra och klistrade ihop konstverk till Emilia som jag tillbringade kvällar med i mitt lilla rum.

Sen pratade Jocke om att han blivit så himla gammal och spelade Pojken med hålet i handen snabbt som tusan och hoppelistamp bly i knäna men ändå.

Till sist: Mannen i den vita hatten (16 år senare), också känd som min absoluta favoritlåt, och när den egentligen ska sluta men de taktar upp den igen och kör extraverser, då trodde jag att mitt hjärta skulle hoppa vilse eller nåt. Underbart.

Och de medelålders kvinnorna som stod nära oss var också härliga, mest för att de var de enda som inte var jobbiga och för att de höll med oss om att det var orättvist att jättekvinnan och hennes kompis knödde sig före när de bara köat i typ en halvtimme medan vi köat i flera timmar.

Hmm. Och idag har jag inte gjort någonting.
Det är skönt.


Sen saknar jag min lugg. Kollar på foton från i höstas när jag hade kort hår och kort lugg och jag blir sjukt sugen på att klippa mig så igen. Nu ska jag gå och inte göra något speciellt alls.

puss!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Härligt ändå! Du tog ledigt från skolan va? För jag märkte allt att du inte var där ;)

hauidi sa...

ohja, visst var det totalkasst med alla dumma människor! men oh så bra, om man ignorerar dom! jag gillade verkligen den döda vinkeln och jag har kommit fram till att det är min absoluta favoritlåt! jah, så är det nog. jag tröttnar aldrig. Och jag tror inte att behöver oroa oss för kvinnan med håret, för hon kan ju inte veta att det var vi, eller ja, att det var jag! :) men om hon skulle fråga, så är det ju lite illa. för mig! :P