REBELLION (räknar mig lugn)

DID YOU SCREAM UNTIL YOUR FACE TURNED BLUE?


----------------------------------------------------------------------------------
I just wanna feel
real love.

"då får vi se tårar förvandlade till skratt när människor smider om sina svärd till plogar och smider sina maskingevär till saxofoner, och när polisen använder sina batonger till att spela baseball."

fuck this bingohall

You sit there in your heartache

waiting on some beautiful boy
to save you from your old ways.

-------------------------------------------------------------------------------

BREAK THE GLASS
WHEN THE REVOLUTION
STARTS!

(betryggande)

& det var inget bra slut

det var inte ens färdigt

inte ens klart

men det är vad jag vill

att du ska ta emot mig

när jag hoppar upp i din famn

att du ska hålla kvar mig

länge, helst föralltid

emptyness grows from inside

kan man bli kvitt ilskan,

kan man bli kvitt sorgen?

---------------------------------------------------------------------------------

SUNDANCE KID

Och nostalgin, nostalgin,
den sipprar genom fingrarna,
genom hela kroppen liksom.
Musiken, tygerna, symaskinen,
det är som en tidsmaskin och jag är plötsligt fjorton igen,
jag sitter i mitt syrum,
jag ligger på den vita mattan på mitt rum,
låter orden smeka luften.

Sy&Sticka-tidningarna i skrubben,
mina tankar och idéer mellan väggarna,
och hallå! jag känner samma känsla som då, idag!nu!
Golvet under mig, & Sundance Kid i huvudet,
kanske regn utanför fönstrena,
men det betydde aldrig nåt,
det smälte bara ihop med ljudet från Ett tidsfördriv att dö för,
jag kunde aldrig höra någon skillnad,
visste inte vad som var på riktigt.

Jag skrev om Vieno Marietta,
jag låg i soffan, pratade i telefon,
satte upp Nemiaffish i fönstret och skrev
mitt skrivbordsunderlägg fullt med Kentcitat & drömmar.

Hade biblioteksböcker spridda över golvet,
egna böcker, glansiga pärmar, i hyllorna.
Glödtidningar stulna från F
och tidningsurklipp och vackerhet på väggarna.
Ett A4, gulmålat med löftet till mig själv,
och jag höll det,
höll mig till loppisar, böckerna och de hundratals teckningarna gömda under skrivbordsunderlägget,
berättelserna i mittersta lådan.

Jag lade hemligheter i Fruxomappar,
sprang runt på stan i långa svarta kjolar,
köpte döskallesvettband
och tryckte ner en brun basker från Röda Korset över öronen,
tog kommentarerna och begravde ansiktet
i pappas slipskartong,
sprang nerför trappan in till datorn.

Mina fredagkvällar med Metallica, Blondie & Lisa Miskovsky,
J på msn, och hundratals partier Kungen.
Tjejmiddagar och mobiler med Harry Potter-skal.
Bara en sån sak liksom.
Håkan på högsta volym på lördagarna,
solljus vräkt över hela rummet och oreda som plockas i ordning,
soffa som dammsugs kudde för kudde,
och den vita lurviga mattan som säkert var äcklig
redan när mamma & pappa köpte den
för tjugi år sen.

Mangote & skrytförkläden

igår kollade vi på thelma & louise,
stannade uppe tills ögonen trillade ihop,
drack mangote från mikael roos
& käkade knäck och marsipan
som lite julnostalgi.

Idag letade jag upp mammas gamla handarbetspärmar och kollade igenom dem, och är sjukt sugen på ett sånt där lapptäckesförkläde som syns på bilden. Måste förstora mönstret bara, och välja tyger och så.

Sen sydde jag klart en mjukisklänning som jag började sy på i somras, och blev faktiskt ganska nöjd. Imorgon ska jag sy mer. På min gamla bruna Husqvarna 2000.

halleluja liksom (inte)

jag har varit i alla städer
letat efter dig.



& det här vet ni inte,
men det är så förvirrande.
det är mörkt och kallt och svårt.

just det här med babblandet
om allt det underbara,
just det här att ni inte frågar,
att ni inte bryr er.

just det här att jag aldrig
kommer hitta tillbaka.
om jag nu har något att hitta tillbaka till.
om du någonsin fanns.
(för mig,
för att du finns för henne och henne och henne och alla dom,
det vet jag,
det vet jag så väl)

& sidorna är fulla av mina tvivel,
mina sidor är fulla av besvikelse
& frågor.

jag väntar iallafall här,
på dig.